"Utveckling av utbildningslaboratorium för fjärranalys av skog med modern teknik"

Tekn doktor Mattias Nyström och jägmästare Jonas Bohlin, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

"Förstärkning av skogsplantors försvarsförmåga genom miljövänlig behandling av frön och unga plantor"

Tekn doktor Cecilia Laurell och docent Anna Ohlsson, KTH, AlbaNova Universitetscenter, Stockholm

"Älgens födobeteende i ett riskfyllt landskap".

Doktorand Ellinor Sahlén, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och North Carolina State University, USA

"Bedömning av risken för ökade härjningar av skadedjur i granbestånd vid förändring av klimatet".

Doktor Anouschka Hof, Umeå universitet

Docent Anna Hedström Ringvall och biträdande professor
Ola Lindroos, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

"Den praktiska betydelsen av sporkontaminationer av rotticka".

Doktorand Anna Gunulf och biträdande professor Jonas Rönnberg, institutionen för sydsvensk skogsforskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp

Skogsstyrelsens barkborregupp, Anna Marntell, Sundsvall
och Maria Strand, Bräcke

Claes Sturesson och Jonas Rönnberg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp samt Maria Sandsten, Hans Persson och Andreas Jakobsson, Lunds Tekniska Högskola

Skog doktor Göran Hallsby, fil doktor Anders Jäderlund och professor Marie-Charlotte Nilsson-Hegetorn, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

Professor Iwan Wästerlund och professor emeritus
Bengt Ager, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

Docent Torkel Berglund, fil dr Anna Ohlsson, KTH, AlbaNova Universitetscentrum, Bioteknologi, Stockholm

Skog D Christer Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Siljansfors fösökspark, Mora

Professor Björn Elfving och forskare Tommy Mörling, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

Delfinansierad kartläggning av virulens hos rotticka (som orsakar granens rotröta).

Docent Åke Olson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Askåterföring och skogsproduktion - anläggning av fältförsök i Norrland.

Staffan Jacobson, Ulf Sikström, Skogforsk, Uppsala Science Park, Uppsala

Finns det en kemisk förklaring till varför miniplantan inte blir angripen av snytbaggar?

Professor Anna-Karin Borg-Karlsson, KTH, Inst. för kemi, grp för ekologisk kemi, Stockholm professor Bo Långström, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsentomologi, Uppsala

Naturprodukter som växtskydd mot klövviltsbetning.

Docent Kerstin Sunnerheim, Inst. för Naturvetenskap, Mittuniversitetet, Brunflo professor Roger Bergström, Skogforsk, Uppsala Science Park, Uppsala

Anläggning av föryngringsförsök med olika markberedningsmetoder i Härjedalen.

Skog D Christer Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Siljansfors fösökspark, Mora

Assistant professor Rosario García Gil, bitr professor Anders Fries, Inst för skogl. genetik och växtfysiologi, SLU, Umeå

Professor Urban Bergsten, forskarstud Thomas Ulvcrona, SLU, Vindelns försöksparker, Vindeln professor Henrik Lindberg, Trämaterialteknik, Luleå tekniska universitet, Skellefteå

Kolarna.

Bertil Delin, Österskär

Husås, en bys historia och historier.

Viktor Magnusson, Sundsvall

Försök i Bräcke med praktisk produktionsoptimering under en treårsperiod.

Johan Berg, Mattias Carlsson, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp

Vedegenskaper och mikrofibrillvinkel i tall, analys och bestämning av kopplade gengrupper.

Docent Anders Fries, Inst. för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, Umeå

Studie över effekten av betningsskador av älg på contortatallens virke.

Skog D Nils Pettersson, forskningsing Ulf Karlmats, MNT Inst, Högskolan Dalarna, Borlänge

Pilotstudie: ”En gemensam europeisk skogspolitik?”

Theresé Andersson, Umeå

Skog D Jonas Rönnberg, doktorand Mathias Berglund, Inst. för Sydsvensk Skogsvetenskap, SLU, Alnarp

Betydelsen av ålder och diameter hos färska granstubbar för sporinfektioner av rottickan i Sverige.

Skog doktor Jonas Rönnberg samt Eric Agestam och Mattias Pettersson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Är det en myt att det är mer svårföryngrat på nord- än sydsluttningar i nordliga höglägen?.

Docent Clas Fries och Mikael Ottosson Löfvenius, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Anläggning av demonstrationsytor i undervisningssyfte.

Jägmästare Maria Strand, ForeCare AB, Östersund

Näringstillförsel i ungskog, främst gran (utvidgning av tidigare projekt).

Civiljägmästare Paul Willén, Gävle och skog doktor Johan Berg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Skogsbetet i Klövsjö.

Professor Lars Kardell, Uppsala

Utveckling av röjningsaggregatet ”Kedjeklingan”.

Olle Hemmingsson, Gärdsta, Hallen

Utveckling av Trädspiken.

Erland Lundgren, Backe

Effekter av röjning på virkets kvalitetsegenskaper hos tall.

Skog doktor Nils Persson och forskningsingenjör Ulf Karlmats, Högskolan Dalarna, Borlänge

Anläggning av klonarkiv och fröplantage av masurbjörk.

Skog doktor Owe Martinsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Vidareutveckling av kranspetsmonterat frösåddaggregat.

Nils Olov Berntsson, Solberg

Utveckling av exkursioner för kunskapsförmedling om skogssådd

Jägmästare Maria Strand, ForeCare AB, Östersund

Förädling av vedfiberns egenskaper hos tall: ärvbarhet och korrelation med tillväxtegenskaper.

Docent Anders Fries, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och skog doktor Tore Ericsson, SkogForsk, Sävar

Docent Anders Karlsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och professor Roger Bergström, Svenska Jägarförbundet, Uppsala

Höjd- och kvalitetsutveckling efter röjning genom toppning av bistammar.

Docent Arne Albrektsson och sko doktorerna Anders Karlsson och Tomas Nordfjell alla på Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Inväxning i fullskiktad granskog.

Doktor Lars Lundqvist och doktorand Kristina Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Praktisk produktionsoptimering av gran under en treårs-period.

Skog doktor Johan Berg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Intensivodling av gran mot praktisk tillämpning.

Skog doktor Johan Berg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala och civiljägmästare Paul Willén, Gävle

Skogsägaren inför 2000-talet.

Skog doktorerna Gun Lidestav och Tomas Nordfjell, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Skog D Maarit Kalela Brundin, Skogsmuseet, Lycksele

Till uppförande av älghägn på planterade ytor av gran och björk i Klövsjö.

Delfinansiering av förstudie av metoder för produktion av kraftmassa i anslutning till projektet LVC 2000.

Plant- och markstudier i gödslingsförsöket D 164 Billingsjön.

Delfinansiering av förstudie av metoder för produktion av kraftmassa i anslutning till projektet LVC 2000.

Lövröjning genom brytning.

Expositionens betydelse för överlevnad och tillväxt hos fem barrträdsarter 10 år efter plantering i ett kärvt klimatläge.

Utveckling av stamkvistningsredskap.

Minnesskrift för att dokumentera verksamheten vid skogsskolor i norra Sverige.

Markberedningens inverkan på överlevnad, volymutveckling samt träd- och vedegenskaper hos tall.

Barr och skottförluster på tall.

Slutföra projektet om olika faktorer som påverkar sambandet mellan älgtäthet och skador.

Fortsatt undersökning av kott- och fröproduktion i fröträd av tall.

Lövröjning genom brytning.

Examensarbete: Naturlig föryngring av gran under högskärm

Historisk forskning om försäljning av Husåböndernas skog.

Slutförande analys och bearbetning i projekt: Markberedningens inverkan på skogsmarkens växtnäringshushållning.

Undersökning av kott- och fröproduktion i fröträd av tall.

Variation i vedstruktur beroende på proveniens och förband hos tall i inre Norrland.

Alternativ markberedning vid föryngring av skogsmark i Norrlands inland.

Skogsvårdens inverkan på naturmiljön.

Undersökning av stabilitet hos kulturer av tall och contorta-tall i Norrland.

Kunskapsutveckling inom området skogssådd och naturlig föryngring.

Utveckling av postningsklave främst för mindre sågverk.

Barr- och skottförluster på tall - en metodstudie med enskilda grenar som försöksenheter.

Alternativ markberedning vid föryngring av skogsmark i Norrlands inland.

Utveckling av "Gärdsta fräsen" med mikropreparering samt vetenskaplig resultatuppföljning.

Produktion i norrländska höglägen.

Databearbetning och analys av material inom projektet: Ekologiska effekter av hyggesbränning.

Anskaffning av digital teodolit och avståndsmätare.

Produktion av löromedel i anpassad aptering och grunder för sågning i en enmanscirkelsåg.

Examensarbete: Norske skog AB:s virkestransporter från Jämtland till Norge och olika effekter av det.

Undersökning av förutsättningarna för etablering och tillväxt av beståndsföryngring, speciellt i Norrlands inland.

Forskningsprojekt om utgångsförbandets inverkan på beståndsutveckling.

Snödjupets betydelse för plantors utveckling.

Inventeringsverksamhet och genomgång av äldre herbarier.

Utveckling av system för hästens användning i skogsbruket.

Inköp av persondator för älgforskningsprojekt.

Uppföljning av projektet. Ungskogsvård (Norrlands inland)-2.

Skogshushållning och skogstillstånd under 1800-talet vid Ammerån i Jämtland.

De genetiska skillnaderna mellan olika Skogsföryngringsmetoder i Norrland.

Utveckling av hästdragen doning med bensindriven kran.

Uppföljning av projektet. Ungskogsvård (Norrlands inland)-1.

Markanvändning i en jämtlandsk by från början av 1800-talet till idag.